Och växter är inte min kopp thé som morsan skulle ha sagt om hon inte haft gröna fingrar som jag. På vår, sommar och höst stod hon på knä i rabatterna eller stod och rensade ogräs. Växthuset är min kyrka sade hon ofta. Men vad hjälpte det, blommor och bin intresserade mig inte förrän det omsattes i människans praktik. Fast jag var och förblev ungkarl men skötte mig själv och städade min etta rejält en gång i veckan samt skötte min egen tvätt, skam sägandes så bodde jag alldeles för långt från barndomshemmet för att åka hem oftare än två-tre gånger om året. Det passade mig utmärkt, ville sköta mig själv inte bli ompysslad.

Slöspelande

Jag jobbar skift och har därför långa perioder av ledighet och under sådana förmiddagar fanns inga kompisar att umgås med. Kontentan blev att jag satt mycket framför datorn och ibland spelade jag på nätcasino vilket är synnerligen roligt. Speciellt alla häftiga slots som det kan rassla rejält på. Tänk förr när folk fik stå och mata in enkronor och dra i spaken för samma nöje. Farsan berättade om en man som fick tennisarm på en sån enarmad bandit. Det slipper man tack och lov idag, på moderna slots kan man ställa in upp till 1 000 automatiska snurr.

Vinst

Så väldigt mycket spelar inte jag, passar mig för spelberoende. En regnig och tråkig morgon då jag kom hem efter ett nattpass och inte kunde somna satt jag och snurrade spelautomater och kom in på Flower Slots som jag blev verkligt betagen av. Läste in mig rejält på spelet på en sajt så att jag kunde allt om inställningar och vinstchanser. Ta mig tusan om jag inte vann ett antal hundralappar som jag inte genast spelade bort.

Blomstertjejen

Istället begav jag mig till en blomsteraffär där jag stod villrådig tills en snygg tjej hjälpte mig att välja fyra olika lättskötta växter. “De ska vara till en ungkarl”, sade jag med en blinkning som tyvärr inte besvarades av den anställde. Ett passande urval var mest gröna krukväxter men tjejen gav mig en färgglad Bromelia, en vitblommande Fredskalla, en Ampellilja och den oundvikliga Svärmors Tunga “som varje ungkarl med självaktning bör ha”, som hon sa. Nu står alla dessa på min enda fönsterbräda till oerhörd prydnad och dessutom luktar lägenheten bättre. Jag kan till och med bjuda ner mor och far (om jag inte glömmer att vattna).